Det sas på workshoppen Fibers & Facts

Under Preview Fabrics & Accessories den 23-24 januari när säsong spring/summer 2020 presenterades, inledde vi med fyra key talks av Anna-Lena Kroon, ACG Accent om etiketter och labels, Thomas Lundberg, NETT Int om denim, Marie Jonsson, Rekotex, om recycle och Malin Viola Wennberg, Mistra Future Fashion, fibrer – vad är hållbart. Därefter följde en workshop där vi diskuterade kunskapsglapp och frågor man bör ställa till sina leverantörer.

Anna-Lena Kroon, ACG Accent, vilka kommunikationsbärande detaljer har vanligtvis ett plagg och hur kan man tänka kring dessa?
”Etiketten är oerhörd viktig ur varumärkeshänsyn, att stärka sitt varumärke. Materialvalen är många, såsom återvunna fibrer och/eller att använda samma material som produkten/plagget för att underlätta vid en återvinningsprocess. Att använda tryck såsom transfer som är framställt på bästa sätt för att minska resursanvändning är ett annat alternativ. Med tryckt information i form av en hangtag har man ofta den enda möjligheten att kommunicera eventuella budskap, historia eller mål med sina plagg/produkter. Här kan man berätta hur man ska ta hand om plagget, hur/var/varför den är producerad och vad man ska göra med den när vi inte längre använder plagget. Det finns mycket att välja på i form av återvunna fibrer eller biprodukter från jordbruk, såsom blast, skal etc.”

Vad är ditt råd för att göra hållbarare val?
”Att sätta varumärkets logga på för plagget nödvändiga material, såsom dragkedja, zippuller, knappar, snöre, kardborre, resår, kantband eller reflex kan minska på resursanvändning och stärka varumärket på ”köpet”. Ett annat generellt råd för att göra hållbarare val är att tänka på användningsområdet, funktionen och livslängden på plagget och anpassa därefter! Titta på alternativ såsom biobaserat, komposterbart, återvunnet och kemikalieinnehåll och vänd er till leverantörer med kunskap!”

Thomas Lundberg, NETT Int, tog oss igenom ett par jeans alla beståndsdelar ur ett hållbarhetsperspektiv för att se vilka positiva förändringar som går att göra.
De största utmaningarna med denim är vattenåtgången vid produktion och kemikalier. Genom att välja märkningar med organic cotton, BCI Cotton gör man ett första positivt val. Sedan är det viktigt att tänka på de andra beståndsdelarna och se över sina val av material för fickfoder, knappar och labels. Thomas gav som förslag att använda ett fickfoder gjort av återvunna pet-flaskor och istället för dragkedja som det idag enligt honom inte finns något riktigt hållbart alternativ, göra knappgylfar.

Marie Jonsson, Rekotex, arbetar aktivt med recycle och erbjuder en plattform där varumärken kan se till att lagervaror kommer i produktion hos någon annan och mindre aktörer kan få tillgång till hållbara kvalitetstextiler. Marie, berätta om hur du får ditt material och varför det blir spillmeter?
”Tygerna är över från textila företags produktion, s.k. leftover fabrics. Det är inplastade hela rullar med nya tyger som ofta finns kvar på ett lager hos varumärkenas sömnadsproducenter. En anledning till att det blir så stora mängder tyg över är att tygproducenterna ofta kräver höga minimikvantiteter för att dra igång tillverkningen av en design av ett tyg. En annan anledning är att man köper in tygerna långt innan säsong och att det är svårt att redan då veta vad som kommer att gå åt.”

Hur minimerar man spill i sin produktion?
”I den bästa av världar så skulle det ju såklart vara att inte överköpa material. Men här är ju en svårighet som företagen står inför som produktionsprocessen ser ut idag, plagg produceras oftast långt borta och det tar lång tid från design till färdig produkt vilket gör att inköparna behöver gissa vad som kommer att sälja bra långt innan säsong. Det finns dock en stor vilja till förändring i branschen och jag tror att man kommer att arbeta mer med limiterade serier i säsong, producerade på närmare håll och här kommer ju vår affärsmodell väl till pass. Med tiden kan jag också tänka mig att man kan bygga upp ett system där företagen kan göra sina tyginköp ihop så att det som beställs från tygproducenterna kan delas upp till flera aktörer.”

Vilka fördelar finns det med att använda befintliga material?
”Om man ser till en textil produkts livscykel så är det just i processen med att ta fram tyget som en intensiv påverkan på vår miljö sker. Därför finns det mycket att vinna att se till att ta tillvara på dessa tyger som annars inte blir en färdig produkt och i värsta fall riskerar att hamna på ett avfallsberg och brännas upp. En annan fördel får kunderna som kan få tag i mindre kvantiteter i säsong, när man redan vet vad kunderna efterfrågar och man kan tillverka små serier som kan skickas direkt ut i butik. Som liten aktör på marknaden är de också av stor vinst att kunna få ta del av den kvalitetskontroll som ett stort företag har och kan kräva av sina tygproducenter. Som säljare är det en stor vinst att få betalt för tyger som annars ligger och kostar lageryta. Så Rekotex handelsplattform gör alla till vinnare.”

Vad är ditt råd för att göra hållbarare val?
”Tyvärr är det ju inte så enkelt att man bara kan säga använd det ena eller det andra materialet. Alla material har ju sina för och nackdelar. Men generellt så satsa på bra kvalitéer, om man väljer bomull så ska det vara GOTs och fairtradecertifierade tyger. Då har bomullen odlats med minsta möjliga påverkan på vår miljö samt att processen runtom också är kontrollerad. Arbetsvillkoren för de som arbetat med framtagningen av materialet är schysst. Bomull som har fått växa utan en massa tillsatser och kemikalier har längre fibrer och håller därför en högre standard vilket gör att den textila produkten får en längre livslängd.”

Malin Viola Wennberg, Mistra Future Fashion, presenterade två nya rapporter som kommer i början av februari under hennes key talk fibrer – vad är hållbart.

Malin pratade om vikten av att slå fast vilka aspekter av hållbarhet man pratar om och belyste problematiken kring hur vi mäter hållbarhet samt ställde frågan om det finns hållbara textilfibrer och vad vi i så fall menar med det. De fyra rekommendationer hon mynnade ut i var att fokusera på produktionsmetoden, att ställa krav på sina leverantörer på transparens, att ta reda på vad hållbarhet betyder för din leverantör (vatten, elektricitet, klimatpåverkan och kemikalier) och att välja material utifrån funktion och livscykel. 

Under den avslutande workshoppen diskuterades följande frågor där underlaget nu tas vidare:

Hur upplever ni att kundens inställning är till nya hållbara material?

Var finns det ett kunskapsglapp enligt er uppfattning?

Vilka frågor kan man ställa till sina leverantörer?

Avslutningsvis slogs fast att hållbarhetsarbetet och kunskap måste drivas framåt och eftersökas av alla, det finns inget vi och dom, bara vi.