CHEFSEKONOMEN: DE SENASTE EXPORTSIFFRORNA ÄR POSITIVA – MEN VÄGEN FRAMÅT ÄR INTE SPIKRAK
Trade Partners har tagit tempen på exportmarknaden med Chefsekonom Lena Sellgren från Business Sweden. Hon hjälper svenska företag när de söker sig utomlands och utländska företag när de investerar och vill expandera i Sverige. Under Trade Partner Summit 2023 presenterade hon den senaste upplagan av Exportchefsindex (EMI).
Såhär säger Lena om Exportchefsindex:
– Vi har släppt det en gång i kvartalet sedan 2007. Det tar tempen på hur exportföretagen uppfattar exportmarknaden, om de är optimistiska eller pessimistiska. Undersökningen omfattar 225 svenska varu- och tjänsteföretag, där SCB hjälper oss att samla in svaren. Vi har en hög svarsfrekvens, 80%, och det är ett pålitligt statistiskt index för att visa hur exporten kommer att se ut, berättar hon.
Fortsättningsvis råder hon att följa det globala läget mer noggrant än någonsin förr, och vara beredd på att saker kan förändras snabbt.
Det andra kvartalet som presenterades nu är ganska uppmuntrande.
– Ja, en stor del av de svenska exportföretagen är optimistiska. Går vi tillbaka bara ett kvartal tillbaka så var de pessimistiska. Vi får naturligtvis vara lite försiktiga med att tolka resultaten men det är positivt att det finns tecken på en mer positiv syn när de tittar både på situationen i dag och blickar ett kvartal framåt, inte minst i en tid där vi ser att den globala efterfrågan mattas av. I detta index förväntade vi oss en nedåtgående, eller åtminstone oförändrad, trend, så en sådan här uppgång kom som en överraskning. Nu hoppas vi att det här håller i sig även under kommande kvartal.
Vilka är de viktigaste faktorerna bakom siffrorna?
– Många av exportföretagen gynnas förstås av den svaga svenska kronan, även om det förstås ser annorlunda ut om en stor del av exporten är import. Det är ett skäl. Jämför vi sedan med det första kvartalet i år, så har den globala ekonomin utvecklats lite bättre än förväntat. Vi kan också se att inflationen är på väg ner, om än alltjämt för hög. Riksbanken och övriga centralbanker kommer förmodligen att behöva fortsätta höja räntorna, men inte så mycket mer, så nu har vi snart nått toppen av räntehöjningscykeln. Det här skulle kunna vara positivt för de exporterande företagen, som kan planera på ett bättre sätt när de ser att vi förmodligen får ett mer stabilt läge snart och att både konsumtion och investeringar hämtar sig. Men, där är vi inte än.
Sellgren lyfter också fram att situationen är olika i olika branscher.
– Just nu går det ganska bra för tillverkningsindustrin, säger hon. Men tittar man på detaljhandeln och transportsektorn och ur ett svenskt perspektiv, i fastighetsbranschen – är det betydligt tuffare. För de svenska hushållen, precis som i Europa och USA, ser det dystert ut. Räntorna är höga, energi- och livsmedelspriserna likaså, vilket leder till att realinkomsterna nu minskar. De svenska hushållen har en av de högsta skuldsättningarna, i procent av disponibel inkomst, i världen. Svenska hushåll är också räntekänsliga eftersom vi oftast inte har fasta räntor i Sverige, vilket gör att räntehöjningar från noll till 3,5% får stor och omedelbar effekt. När hushållens köpkraft minskar slår det naturligtvis mot detaljhandeln, tjänstesektorn, restaurangnäringen och fastighetsmarknaden.
Om vi tittar närmare på köpkraften, vad ser du där?
– Detta år, och kanske nästa, kommer vi att se sjunkande realinkomster, så de kommer att bli ganska svaga. Å andra sidan ser det ganska stabilt ut när det kommer till arbetsmarknaden. I Sverige har vi en ganska hög strukturell arbetslöshet, men den ökar inte, så arbetsmarknaden verkar stå stadigt, vilket är ett gott tecken. Vi ser en svag ekonomi, särskilt i år, där vi kommer se en global avmattning. Men efterfrågan kommer komma tillbaka när centralbankerna slutar höja sina räntor i och med att de känner sig trygga med att vi kommer få ner inflationen, menar Sellgren. Hon fortsätter:
– Om man tittar ut i världen ser situationen annorlunda ut. Väst är den del av världen som har haft en svag utveckling med hög inflation och styrräntor. Så är inte fallet i exempelvis Sydostasien och Stillahavsregionen, så vad vi kommer se är den globala ekonomin drivas mer av efterfrågan från den delen av världen. u, när den kinesiska marknaden öppnar upp, kommer det ur ett svenskt exportperspektiv innebära att det kommer att finnas en efterfrågan här, medan det mesta, 74%, av vår export riktas mot Europa – som går svagt. Här kan välkapitaliserade bolag som gör det smart och jobbar nära sina marknader ta marknadsandelar. Om ditt företag har digitaliserats och rustat sig för den digitala transformationen, så finns det goda chanser att få se en fin utveckling under de kommande åren. Tittar vi sedan framåt, så ser vi att efterfrågan kommer komma tillbaka.
Redan i ert förra index noterade ni en stark utveckling av förväntad efterfrågan från både och USA. Du var inne på det men är det denna utveckling i Asien som sticker ut positivt den här gången, eller vilka är de mest positiva delarna av indexet?
– Jag tycker att den underliggande styrkan i världsekonomin ser ut att vara bättre än väntat. Och det som också är viktigt att fokusera på är att när man tittar på vissa delar av världen, såsom den asiatiska Stillahavsregionen, förutom Kina, så har de en ung befolkning och en växande medelklass som kommer driva på efterfrågan. I takt med att länderna utvecklas kommer det att finnas mycket köpkraft i den delen av världen – där de flesta bor. Så, av rent demografiska skäl är detta ett bra tillfälle ur ett svenskt perspektiv att fokusera mer på den regionen. Jag skulle rekommendera alla som inte redan är där att vara det, och även se över dina affärsmöjligheter i Asien och Stillahavsområdet. Det finns andra regioner också, såsom Afrika, Mellanöstern och Sydamerika, men där ligger BNP per capita på en mycket lägre nivå, så därför tycker jag att den asiatiska Stillahavsregionen är av stort intresse. Det finns fortfarande goda möjligheter även i Europa och Nordamerika men den större BNP-tillväxten kommer att ske i andra delar av världen.
Generellt sett, för svenska exportföretag, har de fortfarande uppfattningen att de viktigaste exportmarknaderna finns i den så kallade västvärlden och tenderar att glömma andra snabbt växande regioner?
– Ja, eftersom vi har 74% av exporten riktad mot Europa och ytterligare 10% till Nordamerika. Vidare har vi cirka 12% till Asien och Stillahavsregionen och ganska låga siffror till andra delar av världen. Så, totalt sett så har den asiatiska Stillahavsregionen gått förbi Nordamerika i export – och den växer även snabbare. Vi ser alltså hur svenska företag exporterar till den här delen av världen och att det ökar, men just nu har vi en utmaning i de allt större spänningarna, såsom det geopolitiska handelskriget och techkriget mellan USA och Kina. Det betyder att riskpremien för att göra globala affärer har ökat, där Rysslands invasion i Ukraina är ett annat exempel. Det är svårare att navigera på den globala marknaden i dag och riskerna är högre, så det är dyrare att vara på mer så kallade riskfyllda marknader. Jag vill tipsa om att använda Business Sweden, organisationer eller andra handelsfrämjande partners som kan stötta din verksamhet på mer komplexa marknader – för visst finns det sätt att hantera riskerna.
I det korta perspektivet, vad bör exportföretagen bry sig mest om?
– Man måste vara beredd på hinder på vägen framåt givet den situation vi har med inflationen som inte faller så snabbt som vi vill. Det här betyder att centralbankerna balanserar på en tunn linje för att få tillbaka inflationen till inflationsmålen på 2% och inte ta bort för mycket av efterfrågan på marknaden. Det kommer troligen att bli hög volatilitet på finansmarknaden, så det är något du måste vara beredd på. Samma sak om vi hamnar i en situation med högre kostnadsnivåer och räntor under ganska lång tid. Förmodligen kommer centralbankerna att strama åt för lite och höja mer än styrräntan men den mer långsiktiga styrräntan ser inte ut att förbli så hög som den är för tillfället. Men, förbered dig på högre kostnader och högre räntor, förklarar Sellgren. Hon tillägger:
– Jag tycker att vi alla borde se framåt och också förstå att situationen globalt är annorlunda. Det är viktigt att förstå hur den globala ekonomin utvecklas och att det också kan sättas in geoekonomiska åtgärder, såsom sanktionerna mot Ryssland, och andra exportrestriktioner. Du måste följa den globala marknaden närmare än någonsin och vara beredd på att situationen kan förändras, snabbt. Jag tycker dock att vi ska ta dessa signaler från de svenska exportaktörerna som ett tecken på att det finns ljus i slutet av tunneln. Vi kan åtminstone hoppas!
På bilden ovan: Vanessa Leporati – Ordförande, Trade Partners Sweden, Lena Sellgren – Chefekonom, Business Sweden & Helena Waker, VD Trade Partners Sweden
