Den nya EU-lagstiftningen kommer och den kommer snabbare än du tror – men vad betyder den egentligen?

Vi har pratat med Lisa Lang, Director for EU Affairs & Policy Orchestrator för EIT Climate KIC, om vad som kommer hända när, branschaktörerna som kommer påverkas mest – och hur det kan gynna ditt företag.

EIT Climate KIC är en kunskaps- och innovationsgemenskap etablerad och finansierad av EIT – European Institute of Innovation and Technology 2010. Vi möter Lang i Stockholm Fashion District under Nordic Fabric Fair efter att hon just gått av scenen efter ett panelsamtal om de kommande EU-reglerna och vad de kommer att innebära för olika branscher. Samtalet har dragit över schemat. Föga överraskande, kanske, för här finns mycket att prata om, förklara och diskutera. Den stora frågan är: hur kommer detta påverka de kreativa näringarna?

– Det korta svaret är: mycket! Det kommer att hända mycket, konstaterar Lang. Och du kan inte komma undan det, det kommer påverka handel, affärer med kunderna och hur du redovisar allt. Det här betyder att din revisor förr eller senare kommer behöva uppmana dig att rapportera olika saker – eftersom det kommer vara lagstadgat.

När kommer allt detta att ske?
– Från och med nu och fram till 2026, när allt verkligen blir obligatoriskt. Nästa år, 2024, kommer de 50 000 ledande företagen i olika branscher börja avkrävas att redovisa och planen är att samma sak kommer att hända med SME:s, de små och medelstora företagen, år 2026. Hur, exakt i detalj, återstår att se. Alla minns vi GDPR och cookies och det här kommer att kännas väldigt likt detta – fast 10 gånger mer. Budskapet är att om du inte följer det, så får du inte bedriva handel, punkt. Utan efterlevnad, inga affärer – det är bara att gilla läget.

– Anledningen till att det går så snabbt – och vad som verkligen är i fokus här – är att EU-kommissionen har beslutat att Europa måste bli ’den gröna ledaren i världen’ för att bibehålla sin konkurrenskraft. Och också att inte se hållbarhetsfrågan som någon börda utan just som en konkurrensfördel. Grejen med EU-kommissionen är att allt är transparent. De är inte så mycket på Instagram men väldigt aktiva på Twitter och YouTube. Det är europeiska skattebetalares pengar och Sverige, precis som alla EU-länder, har ledamöter i Europaparlamentet som är där för att tillvarata era intressen. Vänd er till dem! Sverige är litet, ni känner varandra!

Hur kommer detta att kontrolleras? Och av vem?
– Så, vad EU gör är att de ger ett direktiv. Ett direktiv är inte som lagar skrivna i sten utan säger bara till de nationella regeringarna att detta är något som man måste leverera på.

Och kommer det att påverka hela modebranschen? Producenter, fabriker, återförsäljare, varumärken och designers?
– Självklart. Allt! Ingen tvekan om saken!

På olika sätt, eller liknande?
– Det största ansvaret kommer att läggas på producenterna och tillverkarna. Varumärkena kommer att gå till fabrikerna och säga: ’OK, vi måste göra den här efterlevnadsrapporten och till den måste du ge oss all information – det kommer bli du som får göra det, vi beställer bara från dig och säljer det’. Men det som handlar om efterlevnad kommer till stor del handla om insynen i tillverkningen, vilket gör att producenterna – som alltid – kommer att drabbas hårdast. Men det betyder också att producenterna och tillverkarna nu är de som sitter på den största makten.

Men det har de väl alltid haft?
– Det har de men ingen har låtit dem. Jag bodde i norra Portugal i många år och har hela tiden sagt till tillverkarna där att ’OK, ni måste förstå att ni som producenter, det här är er tid’. De som kan tillverka och producera saker är de som sitter på kunskapen. Det betyder att de också har förmågan att förändra sig själva.

Förstår de det själva när du pratar med dem, den här större makten i branschen? Och kommer de att dra nytta av det?
– Det gör dem. De har inget annat val, på grund av pressen som läggs på dem för att få fortsätta. Vi ser ett maktskifte här. Det går att se EU:s lagstiftning och direktiv som en vän eller som ett hot – det är upp till dig hur du vill tolka det. Jag rekommenderar starkt att se det som en vän – det kommer göra livet så mycket trevligare. Det kommer fortfarande att vara svårt eftersom vi behöver rädda planeten, men lättare att hantera.

Och för de som du förutser kommer att drabbas hårdast, kommer de att behöva anlita särskilda experter eller kan de sköta det själva, med all administration?
– Om du vill bli en ’efterlevnadsansvarig’ för textil, var finns det någon universitetsexamen för det?

Men kanske jurister?
– Ja, det ideala här är att själv läsa på. Om du har möjlighet att anlita experthjälp, så gör det. Om inte, så kan konsolidering vara lösningen. Vi ser många fragmenterade branscher som går ihop, som i ett kluster, och tillsammans hittar någon som kan hjälpa till. Så, antingen gör du det själv eller går med i en branschorganisation. European Fashion Alliance grundades förra året och jag har stora förhoppningar på dem. Hur för man samman branschföretag som inte har lärt sig att samarbeta? Nu tvingas du. Modebranschen hade ungefär 50 år på sig att göra det själva, av fri vilja, och samarbeta men blir nu så illa tvungna. Valet var ert.

Ser du vissa länder som mer förberedda för vad som komma skall?
– För det första: andra industrier är mycket bättre förberedda. Jag tror att modebranschen är en av de minst förberedda av dem alla. När det gäller nationer, till exempel, ligger Frankrike verkligen före eftersom de på egen hand gjorde redovisningen obligatorisk och skapade ett eget miljömärkningssystem, utan att vänta på att det europeiska direktivet blir obligatoriskt. Tyskland försökte göra samma sak med The Green Dot för några år sedan men det var inte obligatoriskt, så naturligtvis var det ingen som antog det. Tyskarna har dock en fördel av att de skapar prototyper av det digitala produktpasset, vilket kommer att vara en del av hela spårbarhetsrapporteringen. Som en väldigt digital nation, så kommer Estland ha det superenkelt. Eller enklare, det finns inget som är enkelt här. Jag är verkligen orolig för Italien, särskilt deras textilindustri, säger Lang. Hon tillägger:

– Sverige är ett rikt land. Så, i värsta fall, kasta bara pengar på det!

För de digitala produktpassen rekommenderar Lang de kreativa industrierna att titta på de branscher som ligger närmast sig själva.

– Europeiska tekniska textiltillverkare ligger långt framme. De sitter på kunskapen redan, eftersom de producerar textilier för skyddsutrustning, för flygindustrin och liknande, så de är väldigt vana vid att hantera regler och direktiv. Ur ett kulturellt perspektiv är det jag är mest bekymrad över inom modebranschen själva kulturen och oförmågan att arbeta tillsammans. För helt ärligt, modebranschen ligger så, så, så efter. Och det må låta hårt men om du bara tittar på datan så skulle branschen med stor sannolikhet bli utplånad av all lagstiftning. Vi har inte tid att bygga om något nytt, vi kan bara omgruppera. Det värsta du kan göra är att inte göra någonting.

Så, vad skulle vara ett bra första steg att göra?
– Att googla EU:s textilstrategi. Det är en slags sammanfattning över allt som kommer att hända de kommande åren.

Vad kan du säga om de digitala produktpassen?
– Det kommer att vara ett verktyg som kommer att vara obligatoriskt att tillämpa i den icke-finansiella rapporteringsprocessen. Tanken är att du kan spåra en produkt och att varje vara får sitt eget pass. När du vet härkomsten så kan du också bevisa det, digitalt: ’Den här knappen kom härifrån och reste hit och satt i det här plagget och sedan togs den till fabriken och skickades sedan dit.’ För att göra detta räcker det inte med papper och penna – du behöver teknik. Och för en värdekedja som inte är digitaliserad kommer det att vara riktigt svårt att implementera ett digitalt verktyg i en icke digitaliserad kedja. Det kommer att bli branschens dilemma – och EU-kommissionen kommer inte att hjälpa dig eftersom du inte gjorde din hemläxa och blev digitaliserad.

Har du några rekommendationer för att kunna hantera de här passen?
– Som sagt, kolla på de branscher som är närmast dig. Konsumentelektronik och andra industrier har redan implementerat det.

Med EU:s målsättning, att bli ’världens gröna mästare’, betonar Lang också att det kommer att innebära en konkurrensfördel – och en stor affärsmöjlighet.

– Det här är vad Frankrike gjorde riktigt smart när de, proaktivt, införde ett eget system. Att de pressar sina branscher nu innan allt blir obligatoriskt på europeisk nivå betyder att de sätter en större press att vara före i matchen. Lysande! Konsumenter letar efter mer hållbara produkter. Speciellt i Sverige. Ni är hållbarhetshipsters! Dra nytta av det, det finns en efterfrågan på det. En  idealisk lösning, om du vill öka din vinstmarginal för en vara, skulle givetvis vara att sätta dig ner med dina politiker och kräva att få bli subventionerade. Om något är hållbart, alltså verkligen hållbart, borde det vara billigare än den icke-hållbara produkten. Och det är något du kan göra med er regering tillsammans med er bransch. Du behöver inte ens vänta på lagar, du kan bara gå i bräschen  själv. Skapa ett avtal och testa – allt inleds med vad man börjar prata om med varandra.

Kommer vi att få se dyrare plagg med den nya lagstiftningen, på grund av den utökade administrationen?
– Jag skulle säga tvärtom; mer överkomliga.

Varför då?
– För vi behöver mer av de prisvärda prylarna. Inte nödvändigtvis billigare, för det är två olika saker. Om du investerar dina pengar i en bra jacka och sedan måste reparera den så ska kostnaden vara avdragsgill. Med tiden tjänar du tillbaka pengarna, eftersom du investerar dem i en riktigt bra, lokalproducerad vara. Att man köper saker från en lokal tillverkare borde uppmuntras och tankesättet ska vara att göra det prisvärt. Inte billigt. Billigt har aldrig varit en lösning! Det är därför vi upplever allt det här – för att vi gjorde allt billigt. Billigt är respektlöst, prisvärt är respektfullt. Det betyder att systemet, hur vi gör handel och affärer, nu också måste ändras, avslutar Lang.

Foto ovan: Lisa Lang (till höger) tillsammans med Muchaneta ten Napel under deras panelsamtal om den nya EU-lagstiftningen under Nordic Fabric Fair nu i januari.