Insikter från Global Fashion Summit 2024

15-årsjubileum av Global Fashion Summit (GFS) 2024 var en viktig mötesplats för branschledare, beslutsfattare och innovatörer, med målet att diskutera och lägga upp strategier för framtidens mode. 

Bland deltagarna fanns Paul Polman, som i sitt anförande betonade behovet av ett starkare ledarskap inom branschen. Ledande varumärken som H&M Group, Kering, Nike, Ralph Lauren, Ganni, VF, PVH, Tapestry och andra var närvarande, tillsammans med startups som Syre, TrusTrace, EON, Weturn, Circular Fashion och Reverse Resource. Dessutom bidrog organisationer som Euratex, Social and Labour Convergence Program, Ellen MacArthur Foundation, Circular Economy Foundation och UNEP till diskussionerna

Årets tema är, ”Unlocking the Next Level”, och betonar det akuta behovet av systemförändringar och djärvt ledarskap för att ta itu med de angelägna frågorna om hållbarhet och industrins omvandling. Här är mina viktigaste lärdomar.

1. Hållbarhetsparadoxen

Trots åratal av ansträngningar har modebranschens hållbarhetsresultat försämrats under de senaste 15 åren. Detta beror på att tillväxttakten är högre än hastigheten i omställningen mot nettonoll och cirkularitet. 

GFS identifierar att man framgångsrikt har lyft fram vikten av hållbarhet och tagit det från ett sidosamtal till huvudfåran. Men man erkände också att de åtgärder som vidtagits hittills inte är tillräckliga. Betydande investeringsbrister kvarstår, och branschen måste förstärka sina ansträngningar för att uppnå meningsfulla framsteg.

2. Reglering och politik: Nödvändigt men inte tillräckligt

Regleringar är avgörande för att driva hållbarhet, men de kan inte ensamma lösa problemet. Hållbarhet måste gå utöver regelefterlevnad och kräva ett bredare och mer djupgående engagemang från ledare, varumärken, investerare, leverantörer och andra intressenter. EU:s och Frankrikes regelverk är steg i rätt riktning, men de kommer inte ensamma att leda oss till netto noll. Det är viktigt att hålla detta i åtanke och att gå längre än att enbart leva upp till regelefterlevnad.

3. Kris i ledarskapet

Ett återkommande tema var behovet av ett djärvt och värderingsstyrt ledarskap. Under sin keynote på morgonen av dag ett uttryckte Paul Polman det mycket träffande: ”Vi har inte en hållbarhetskris, vi har en ledarskapskris.” Ledarna måste leda sina organisationer med vision och avsikt för att  främja en kultur av ansvarstagande och innovation.

4. Avsiktligt samarbete

Ett effektivt samarbete förutsätter tydliga gemensamma mål och nyckeltal (KPI:er). Alltför ofta används uppmaningen till samarbete som en täckmantel för passivitet. Framgångsrika partnerskap bör vara syftesdrivna och ha tydliga förväntningar. Branschen behöver färre, men mer effektiva samarbeten för att driva fram meningsfulla förändringar.

Ett exempel på detta var nyheten om partnerskapet mellan Fashion Pact, Apparel Impact Institute, Guidehouse, DBS, H&M Group, Mango, Gap Inc. och BESTSELLER som går under namnet “The Future Supplier Initiative”.

Initiativet innebär att varumärken gemensamt finansierar projekt för minskade koldioxidutsläpp hos gemensamma leverantörer. Syftet är att minimera lånekostnaderna för fabrikerna, erbjuda teknisk assistans och skapa långsiktiga affärsrelationer.

5. Systemförändring och cirkulär ekonomi

Cirkularitet var ett återkommande ämne, där innovativa lösningar som tångbaserade textilier från Phycolabs och textil-till-textil-återvinningsbolaget Syre, med H&M-gruppen och Vargas Holdings i ryggen, väckte uppmärksamhet. Dock, för att uppnå verklig cirkularitet krävs systemförändringar och betydande investeringar i ny teknik och infrastruktur.

6. Prestanda utöver vinst

Modebranschens resultat bör inte enbart mätas utifrån framgångar på aktiemarknaden. Som Paul Polman betonade under sitt tal: ”Verkliga framsteg innebär att skapa ett rättvist värde för alla intressenter, från jordbrukare till fabriksarbetare och konsumenter.” Detta innebär att man måste investera i hållbara metoder som prioriterar långsiktiga miljömässiga och sociala effekter framför kortsiktiga ekonomiska vinster.

7. Konsumentutbildning och konsumentengagemang

Konsumenterna spelar en avgörande roll i modeekosystemet. Att utbilda dem i hållbara metoder, såsom insamling och återvinning av textilier, kan underlätta processen. Genom att involvera konsumenterna i att effektivt sortera plaggen innan de returneras kan återvinningsprogrammen effektivisera sina processer. För närvarande tar dessa program emot ett brett spektrum av plagg, inklusive både återförsäljningsbara plagg men även  textilier som betraktas som avfall. Att utbilda konsumenterna i hur man sorterar plagg på ett effektivt sätt skulle kunna förbättra effektiviteten i dessa initiativ. 

Däremot, att förlita sig på att konsumenterna ska driva på omställningen till hållbarhet är inte tillräckligt. ”Jag har noll förtroende för konsumenterna”, sa Peder Michael Anker Jørgensen under en paneldiskussion där han reflekterade över resultaten från de senaste 15 åren.

8. Innovativa affärsmodeller

Behovet av innovativa affärsmodeller som prioriterar hållbarhet lyftes också fram. Företagen måste utforska cirkulära affärsmodeller som att hyra, sälja vidare och reparera produkter. Även om dessa modeller kan skapa komplexitet, erbjuder de också möjligheter att skapa hållbart värde och öka konsumenternas lojalitet. 

Ett exempel är startupen Wecobi omvandlar överlager till intäkter och marknadsföringsmöjligheter samtidigt som de skapar konsumentlojalitet.

Vägen framåt

Framöver måste modebranschen anamma ett modigt och visionärt ledarskap där samarbeten som går längre än enbart leva upp till lagkrav främjas. Det finns ett akut behov av investeringar i hållbara affärsmodeller men även utveckling av teknik som kan underlätta systemförändringar. Branschen måste gå från ett tankesätt med ”mindre dåligt” till ett ”netto positivt”, där företagen ger mer än de tar.

Hur är det med modet?

Modet på mässan präglades främst av neutrala toner som vitt, beige och svart, med enstaka inslag av rött, gult och blått.

Det var dock kreationerna från inhemska designers som Naomi Glasses i samarbete med Ralph Lauren och Dayan Molina från Brasilien som verkligen gjorde intryck och gav evenemanget en unik och livfull touch.

Vad jag saknade från mässan

När jag tänker tillbaka på Global Fashion Summit är det en sak som sticker ut, nämligen bristen på diskussion om artificiell intelligens (AI) inom mode. Med tanke på mässans fokus på att nå nya höjder förväntade jag mig större konversation och fokus kopplat till AI. 

AI handlar inte bara om att automatisera arbetsuppgifter – det är ett kraftfullt verktyg som kan hjälpa till att identifiera hållbarhetsproblem, hantera risker och se möjligheter. Allt detta är avgörande faktorer för att balansera kortsiktiga vinster med långsiktiga hållbarhetsmål. 

Men allt är inte frid och fröjd. Att introducera AI i en bransch som är starkt beroende av designers, marknadsförare och kundtjänst kan verkligen förändra saker och ting. Genom att ta itu med dessa utmaningar och fullt ut utnyttja AI:s potential kan modebranschen bana väg för innovation och samtidigt hålla fast vid sitt löfte om hållbarhet.

Dessutom blev jag särskilt förvånad över att investerarna inte var närvarande. Med tanke på hur viktigt det är att styra investeringarna mot ett netto-noll-läge hoppas jag att fler investerare kommer att delta nästa år.

Slutsats 

Global Fashion Summit 2024 underströk behovet av djärvt ledarskap, avsiktligt samarbete och behovet av större investeringar för systemförändringar för att driva modebranschen mot en mer hållbar framtid. Resan är utmanande, men med rätt vision och engagemang kan branschen låsa upp nästa nivå av hållbarhet och innovation.

Av Nina Shariati, grundare och VD för Circular Transparency.

Textens originalspråk är engelska.

www.circular-transparency.com