Förord
”Mode är ett av vår tids mest centrala kulturuttryck. Med våra kläder kommunicerar vi vilka vi är, men också vilka vi vill vara. Mode kan vara kreativt och lekfullt, ett sätt att tänja på gränser och utmana förlegade normer. Därtill är mode också en viktig näringsgren; enbart i Sverige sysselsätter branschen knappt 60 000 personer, varav majoriteten är kvinnor. Men modets påverkan är inte alltigenom positiv. Näst efter oljeindustrin räknas mode- och textilindustrin som den mest förorenande i världen. Orsakerna är flera – från att råmaterial produceras under ohållbara former till att plagg slängs i soporna när konsumenten tröttnat och vill ha nytt. De kläder som å ena sidan skapar arbetstillfällen och glädje i mångas vardag, bidrar å andra sidan till en alltmer förorenad värld. Länge var det svårt att se hur dessa till synes olika berättelser hör samman. Idag vet vi bättre: De är två sidor av samma mynt.
Vi står nu inför en akut situation. Men frågan hur modet – såväl produktion som konsumtion – kan bli mer hållbar är långt ifrån enkel att besvara. Det finns ingen universalkur. Kläder är på samma gång basvara och lyxkonsumtion, därför är lösningen varken förbud eller att vi slutar köpa kläder. Målsättningen bör snarare vara att minska överkonsumtionen, att vi använder de kläder vi redan har – oftare och under längre perioder. I stället för bannor och förbud ska vi förmedla goda exempel: Vi bör lyfta fram nya lösningar och alternativ för hur ett mer hållbart mode kan se ut, snarare än att peka finger åt dem som inte kommit lika långt.
Ett sätt att ringa in problematiken är att tänka både djupt och brett. Vi bör fråga oss vilka berättelser om mode som kommuniceras – hur kan vi dela med oss av den positiva utveckling som redan äger rum i Sverige och i Norden? Det handlar om att skifta narrativet, för att uppmuntra till nya konsumtionsmönster och sätt att förstå mode. Samtidigt är det viktigt att vara konkret och studera utvecklingen på detaljnivå, så att kunskap om de teknologiska och digitala framsteg som görs kommer fler till gagn. En av de största utmaningarna handlar om kunskapsglappet mellan företag och konsument. Hur kan information om hållbara alternativ förmedlas på ett transparent och trovärdigt sätt till konsumenter, och vilka kommunikationsverktyg fungerar bäst i de miljöer där företag och kunder oftast möts, som i varuhusen, via digitala plattformar och på butiksgolven? Dessutom, ur ett mer övergripande perspektiv, hur kan vi mest effektivt skapa ett så slutet kretslopp som möjligt? Redan tidigt i designprocessen bör kritiska frågor om möjlighet till materialåtervinning ställas samt, förstås, om hur plaggen transporteras från fabrik till garderob.
Frågan om modets hållbarhet är långt ifrån ny. Däremot har den fått ny aktualitet i och med de klimatförändringar vi redan ser. Av den anledningen står hela modebranschen nu inför en gemensam utmaning. Affärsmodeller som var lukrativa för bara några år sedan har idag ofta spelat ut sin roll. Framtidens tillväxt måste ske på ett sätt som inte skadar naturen eller oss själva. Samtidigt är det ett faktum att ingen kan göra allt själv, men att alla likväl kan göra något. Därför vill vi nu gå från ord till handling, lyfta de goda exemplen och bana väg för ett mer konkret sätt att göra mode hållbart, för allas bästa och för vår gemensamma framtid.”
– Philip Warkander, ordförande i det etiska rådet för Encouragement for Action
